Nu har Erik
Ullenhag fått en ny snilleblixt. De där förfärligt lågpresterande förorterna
ska få pengar om de bättrar sig. 200 miljoner kronor är avsatta för ett urval
förorter men mest går till dem som presterar bäst.
De som bor
där måste ju göra något fel eftersom det är så mycket utanförskap där, tycks
Ullenhag ha klurat på. Kanske när han gjorde sin berömda pryobesöksvecka i
Tensta/Rinkeby i våras.
- Människor
ska känna att de kan stanna i de här områdena. Men då gäller det att leverera
när det kommer till skola och arbetslöshet, säger Ullenhag i SvD.
De
prestationer det handlar om är naturligtvis knutna till mätbara resultat
avseende skola och arbete. Människorna som bor i exempelvis Tensta/Rinkeby, som
är ett par av de utvalda (utpekade) orterna, måste alltså lägga manken till för
att få ett jobb. Annars blir det inga pengar till att satsa på bättre
lekplatser eller aktiviteter för de unga vilket är ett par saker som
efterfrågades av de boende som uttalade sig i SvD-artikeln.
Det känns
minst sagt lite bakvänt. Istället för att söka orsaker till varför så få har
arbete och varför skolresultaten är sämre i de här förorterna så beskrivs problemen
ligga hos lågpresterande individer. Inte den galopperande segregationen och
inkomstklyftorna och en ständigt försämrad samhällsservice med andra ord.
Tillräckligt med resurser först skulle kunna ge resultat, men här vänder
Ullenhag på kuttingen.
Är det inte
istället så att det är en lågpresterande politik som har förvärrat problemen
för de utvalda förorterna under de senaste 20 åren? Kanske är det istället de
politiker som planerar samhället som bör underställas prestationskrav? Lägre lön
om inte resultat kan uppvisas kanske? Järvalyftet skulle kunna vara en lämplig måttstock.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar