Gatans parlament i Kiev

Än en gång har gatans parlament haft sammanträde i Kiev. Svobodas blågula fanor vajade i vinden utanför det riktiga parlamentet, Verkhovna Rada, där en förändring av konstitutionen som ska ge större självständighet åt regionerna idag röstades igenom. En mur av kravallpoliser hindrade cirka tretusen protesterande högerextrema ultranationalister från att storma byggnaden men fick ta emot en skur av projektiler. Bland annat en form av bomb som dödade en polisman och skadade uppemot hundra personer, även journalister och kameramän. Scener vi känner igen från Majdan för ett och ett halvt år sedan. Den här gången lär väl knappast USA och EU ge så mycket stöd åt demonstranterna. Trots att många av dessa med stor säkerhet fanns på Majdan då.

Det beslut om konstitutionsändring som ska decentralisera Ukraina är helt i enlighet med vad som blev överenskommet i Minsk II-avtalet som medlades fram av bland andra Frankrikes Hollande och Tysklands Merkel. Enligt punkt 11 i avtalet ska Ukraina genomdriva en ”Constitutional reform in Ukraine, with a new constitution to come into effect by the end of 2015, the key element of which is decentralization”. Beslutet idag visar alltså en viss insikt hos majoriteten av parlamentsledamöterna att en politisk lösning av konflikten med Donbass är den enda rimliga. En insikt som dock inte delas av alla. Bland andra Julia Tymosjenko ska ha motsatt sig förändringarna. En del ser det som en eftergift mot Ryssland och separatisterna i öst.

Högra Sektorns ledare Dmitri Yarosh uttalade sitt motstånd mot hela Minsk-uppgörelsen tidigare i år och förbehöll sig ”rätten att fortsätta striden” mot separatisterna i öst. Att Svoboda motsätter sig åtminstone den här konstitutionsändringen framgick med all önskvärd tydlighet idag. Den person som nu sitter anhållen som misstänkt för att ha slängt den dödliga bomben sägs också vara medlem av partiet. 

Det är inte alls så att den här mobben är representativ för Ukrainas folk. Men gatans parlament är en kraft som inte går att förbise i den ukrainska politiken, vilket jag har påpekat förut. De piskar upp en hätsk debatton, spär på polarisering i det ukrainska samhället, skapar en rädsla bland politiker att ta sansade (men för denna grupp impopulära) beslut och försvårar därmed en väg mot fred och försoning för Ukraina. De är dessutom beväpnade och tvekar inte att använda dödligt våld. Något USA och EU bör väga in i bedömningarna av den ukrainska konfliktens förutsättningar att få en fredlig lösning. Det är inte enbart ryska tanks som hotar Ukrainas framtid. Hotet finns också i form av en oresonlig nationalism som utesluter en stor del av landets invånare (etniska ryssar och ryskspråkiga i öst) och vill driva dem ut ur det. Och de är på marsch...