fredag 9 maj 2014

Varsågod och välj – tugga och svälj

Längtar du efter genmodifierad mat? Eller kött från djur fullproppade med antibiotika? Eller vad sägs om en klorindoppad kyckling? Nej, skulle inte tro det! Ändå sägs 6 svenskar av 10 vara positiva till frihandelsavtalet mellan EU och USA, det s.k. TTIP. Det beror kanske lite på hur frågan ställs.

Förmodligen är många dåligt informerade och/eller upplever det som tekniska och svåra frågor att ta till sig. Förhandlingarna är också kringgärdade av stort hemlighetsmakeri så det kan vara svårt att veta säkert vad som kommer att komma ut av dem. Det handlar inte bara om livsmedel förstås men det där med vad vi stoppar i oss betyder ändå rätt mycket för de flesta.

På mitt jobb var det stor uppståndelse för ett par veckor sedan då larmrapporter kom om besprutade vindruvor. En kollega utropade förtvivlat konsumentens klagan; - Jag vet inte längre vad jag kan köpa!

Ja, hur gör konsumenten när hon ska handla? Behöver vi alla bli kemister och biologer och gå på långa inspektionsrundor i butiken varje gång? Den genomsnittlige livsmedelskonsumenten har väldigt svårt att hänga med när den ”goda” maten ska väljas. Det är svårt nog idag men frisläppande av ytterligare skadliga produkter lär inte göra saken bättre. I dagens SvD ger oss Henrik Ennart siffror att ta till oss. I USA blev år 2011 48 miljoner människor matförgiftade och av dessa dog 3000. I EU samma år var motsvarande siffror 70000 fall av matförgiftning och 93 med dödlig utgång. Tack för den pizzan! Ennart fortsätter så här:

”Med djurfabriker, slakterier och charkföretag av en storlek som fortfarande saknar motstycke i EU har amerikanska myndigheter för länge sedan gett upp den förebyggande striden mot bakterierna. Istället för att städa upp i stallarna är siktet inställt på säkra slutprodukter genom att desinficera slaktkroppar i efterhand, exempelvis genom att doppa slaktkycklingar i klorin. För att djuren ska klara sig fram till slakt tillåts en liberal användning av antibiotika”.

Gunnar Hökmark är moderat toppnamn i EU-valet. Jag kallar honom ”producentombudsmannen”. Han säger till SvD att han ”vill minska krångel”. Han företräder dock ett ensidigt producentperspektiv. Krånglet bollas till konsumenterna som får den delikata uppgiften att avgöra vilka produkter som är OK. Varsågod och välj, tugga och svälj och hoppas på det bästa verkar filosofin gå ut på. Det ligger inte så lite ideologi i detta. Valfrihet för konsumenten och en minimal statlig inblandning i produktionen. Det är på vårt matbord resultatet av detta hamnar till slut. Fråga 48 miljoner amerikaner.

Tillväxten är också en stor sak för förespråkarna för handelsavtalet TTIP. Enligt SvD ska det enligt EU-kommissionens beräkningar betyda 0,5 % tillväxt i EU. Det framgår dock inte över vilken tidsperiod. Det torde vara samma rapport de avser som Karel de Gucht, EU-kommissionär med ansvar för handelsfrågor, slog ifrån sig när han konfronterades med den av en reporter som visade att det stod 0,5 % tillväxt över en tidsperiod på 10 år! Jag har skrivit om det tidigare och lagt ut Youtube-klippet men gör det här igen. Det är värt att titta på då det blir riktigt komiskt när kommissionären tappar masken och avbryter intervjun i flera minuter för att läsa rapporten (cirka fyra minuter in i klippet). Det är stor skillnad på den siffran och Lars Adaktussons (EU-parlamentskandidat för KD) beskrivning av ett avtal som kan ”leda till hundratusentals jobb i Europa”. 



Frihandel är nog bra men det kan inte vara meningen att vad sk-t som helst ska prånglas ut på marknaden för att göra amerikanska matproducenter lyckliga och samtidigt reducera möjligheten till konsumentskydd och välmotiverade regleringar till ett minimum.

Frågan som är ställd om människor är positiva till handelsavtal mellan EU och USA bör ställas om i konkreta termer. Då lär svaren bli helt andra.

Miljöpartiet är ett av de få partier som tagit upp kritik mot de (kända) problem som TTIP kan leda till och eftersom detta är en av de frågor som EU-parlamentet kommer att ta ställning till när avtalet är färdigförhandlat 2016 är det av oerhört stor vikt vilka parlamentariker som sitter i parlamentet då. Ett säkert kort är att lägga rösten på en miljöpartist. Såvida du inte tycker klorindoppad kyckling låter lockande förstås!? 




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar