Häromdagen skrev jag om hur strukturreformer, försvagning av
facket och villkorad välfärd pressar människor till extremism. I synnerhet som
de etablerade vänsterpartierna har abdikerat från en motviktspolitik och
tränger sig in i mittfåran av det politiska fältet. En tendens över hela Europa
som också ser framväxten av och tillväxten för nyfascistiska rörelser och
partier som tar alltmer plats i debatten och påverkar medier och övriga
partier. Diskursen förändras och en normalisering av i grunden rasistiska
resonemang kan iakttas i stort och smått.
En av mina vänner tyckte att min analys riskerar att bidra
till en splittring bland de krafter som skulle kunna bekämpa rasismen
gemensamt. Jag håller inte med. Tycker att det lutar lite åt den folkpartistiska
välviljelinje som bland annat fick Birgit Friggebo att försöka leda allsång i
Rinkeby för tjugo år sedan; ”We shall overcome”, allihopa! En fin låt förvisso,
men tajmingen är inte rätt för att sjunga. Det är dags för klarspråk. Det
börjar bli sent på jorden och vi ligger lite illa till, tycker jag.
Det som splittrar mänsklig gemenskap, empatisk solidaritet
och samarbete över gränserna är den individualisering som sedan årtionden har
lärt oss att sköta oss själva och skita i andra. Visst, en förenkling men i
huvudsak vad det handlar om... som jag ser det.
Därför tänker jag göra ett avbrott i sillinläggningar och
skinkkok på söndag och bege mig till Kärrtorp. Som jag förstått lär jag inte
bli ensam. Till dess funderar jag lite till över några meningar ur Lasse Bergs ”Gryning
över Kalahari – hur människan blev människa”:
”Vi uppfann tidigt det samarbete som gjorde oss så ofattbart
framgångsrika när det gällde att uppfylla jorden, även om det tog några
miljoner år för oss att förfina våra metoder. De bygger på vår förmåga till
empati. Vi kan föreställa oss hur andra människor tänker, leva oss in i deras
känslor. Evolutionen har givit oss en vilja att göra mot andra det vi vill att
de skall göra mot oss. Man kan kalla det solidaritet”
Vi ses väl i Kärrtorp på söndag?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar