Läste en
liten krönika i dagens SvD (Sam Sundberg) som handlade om Prism-skandalen i
USA. Övervakningsprogrammet som avslöjats av Washington Post som kartlägger
amerikaners telefonsamtal och datatrafik. Sundberg gör en intressant koppling
till Watergate-skandalen och den franske filosofen Jean Baudrillards text om
denna där han hävdar att den inte skulle ses som en skandal. Med vilket han
menade att skandaldefinitionen antydde en avvikelse från normaltillståndet
medan den (Watergate-affären) i verkligheten utgjorde uttryck för
normaltillståndet. Ordet skandal användes då för att förtroendet för den
moraliska ordningen skulle bibehållas och för att inte krav på systemförändring
skulle resas alltför högljutt.
Kom då
genast att tänka på alla dessa vårdskandaler som genererat rubriker som ”Carema-skandalen”
och ”Attendo-skandalen” eller liknande. Om nu Baudrillard hade helt rätt, är då
artikelserier som SvD:s om Carema och liknande bara till för att skyla över ett
nytt normaltillstånd?
Politiker spelar
förvånat upprörda och företagsledare gör offentlig avbön och ett eller annat
huvud rullar medan en eller annan tidning kan kamma hem priser för sina
avslöjanden och sedan fortsätter allt som förut ungefär.
Bara en
tanke som for genom skallen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar